Till dig som känner ängslighet och oro kring världen och ändå vill agera med hopp, tilltro och framåtrörelse!

Känner du dig orolig för världen? Kan du fastna i ängslighet, katastroftankar och uppgivenhet? Men har du en önskan om att känna mer hoppfullhet och tilltro? Där du orkar engagera dig och vara närvarande både i din egen vardag och i beteenden som kan hjälpa din omgivning och ta världen i en ljusare riktning?

Då är den här texten precis till just dig ❤️

Metoden jag arbetar mest med är, om du frågar mig och tar hänsyn till att jag såklart är lite partisk, otroligt hjälpsam på en massa sätt. 

Den kallas ACT och har i forskning visat sig vara effektiv för att hjälpa personer med exempelvis oro, ångest och självkritik, den ökar vår livskvalitet och stärker känslan av meningsfullhet. 

Och det är inte bara en psykologisk behandling, det är också ett sätt att leva på. Ett förhållningssätt till det stora och det lilla i livet. Med målet att skapa en mer meningsfull, snäll och hoppfull vardag.

Så att du kan vara närvarande och engagerad i ditt eget liv. Och med beslutsamhet kan gå till handling mot det som är viktigt för dig. Även när det stormar och är svårt, utmanande och läskigt.

Det här gör ACT till ett väldigt hjälpsamt stöd för att kunna ta hand om ängslighet, oro och rädsla kring världsläget. 

För världen vi lever i nu, med allt som händer i vår omvärld, alla skrämmande nyheter, domedagsrapporter och klimatförändringar är typexempel på exakt det som hjärnan tycker minst om av allt. Nämligen osäkerhet, brist på kontroll och nya, främmande saker. 

Och därför behöver vi aktivt öva på hur vi ska förhålla oss till världsläget och samtidigt må bra själva. Så att vi orkar med vår vardag och kan använda oron som drivkraft för förändring. Där vi istället för att fastna i ängslighet, uppgivenhet, rädsla och passivitet snarare kan gå till handling mot engagemang, tilltro och hopp. 

Tips för att ta hand om världsoro och dig själv: 

• Tillåt dig att känna det du känner! Det är mänskligt att oroa sig, vara rädd, ängslig och känna uppgivenhet, nedstämdhet, ilska och frustration. Öva på att öppna upp för dom känslorna, göra plats för dom och att bemöta dina inre upplevelser med vänlighet. Det är okej att du känner som du känner. Det är förståeligt och speglar att du bryr dig och att saker du tycker är viktiga känns och är hotade.

• Gå till handling, med beslutsamhet, mot det som är ditt viktiga! Fundera över vad du vill stå för, hur du vill behandla andra och din omgivning och olika sätt att ta steg i den riktningen. Hur kan du göra saker, små som lite större, för att exempelvis agera utifrån tilltro, hopp, vänlighet, engagemang, trygghet, eller utveckling (om något av det nu skulle vara saker du värdesätter)? Engagera dig i beteenden som är steg mot världen du vill leva i, men lagom mycket (vad det än innebär för just dig just nu) och gärna tillsammans med andra. Så att du orkar och håller över tid.

• Prioritera dig själv och din självomsorg! Öva på att göra snälla och omhändertagande saker i din vardag. Där du kan få andrum och bara vara du, som att ha nyhetsfria dagar, umgås med vänner och prata om helt andra saker, titta på serier som inte har något med verkligheten att göra. Det hjälper oss att få lite distans och en paus. Och för att orka engagera oss behöver vi få pendla mellan distansering och att gå till handling.
  

Träna på att växla mellan dom här tre punkterna, där vissa perioder eller dagar kanske behöver få vara mer av något än det andra. 

Och påminn dig om att din rädsla, ängslighet och oro är sunda, mänskliga reaktioner på en osund omvärld. Men att det går att låta flera saker få finnas samtidigt. Det läskiga, jobbiga och otrygga kan samexistera med att vi i våra beteenden ändå övar på att agera utifrån hopp, värme och tilltro.

Hör gärna av dig om du har funderingar eller frågor kring det här, eller bara vill dela med dig av någon reflektion. Jag är alltid bara ett mail bort, eller ett DM bort på Instagram  ❤️